Två dagar efter 27 k tog jag en lätt joggingtur upp längs Fångån till Bäverkroken. Har sprungit där många gånger men kan ändå alltid se nya saker längs vägen, känna nya dofter och lyssna till ljudet från Fångåns brusande ljud. Det har regnat rätt mycket så det är skapligt med vatten i ån. Möter en ensam fiskare som kommer gåendes annars är det helt lugnt.
Egentligen är det detta jag gillar mest. Att springa ensam, känna lugnet och själv välja vart jag ska springa. Jag kan stanna när jag vill, fototgrafera när jag vill och fortsätta så länge jag har lust. Många är gångerna när jag tänkt ta en speciell runda men alltsom oftast har jag hamnat någon helt annanstans, så kan man inte göra på tävling.
Uppe vid Bäverkroken sätter jag mig och mediterar en stund.
Tar övre stigen tillbaka och strax intill stigen på höger sida ligger resterna av en slagen älg. Massor av hår, älgskit o kraniet samt hela bröstkorgen. Ser skumt ut att se själva klövskalet som en halv nagel typ ligga där. Drar mig till minnes att jag och maken gick till Bäverkroken i våras när det var snö kvar, men då fortsatte vi stigen framåt och kom ej förbi där älgkadavret låg. Kanske tur det.
Tydligen hade björnen tagit ytterligare två älgar i närheten fick jag höra sen.
Är man i vildmark så är man :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar