Abstinens!

Förfallet är nära.
Rastlösheten börjar komma, får kämpa ibland för att inte bli irriterad på struntsaker.
Abstinens?
Ja, men såklart så måste det vara.
Tre veckor sedan senaste löppasset.
Tre veckor!!!
Fattar ni?
För tre veckor sedan sprang jag på fjället nästan 3 mil och sedan dansade vi minst fem timmar natten efteråt.
Det var mina senaste träningspass, sedan kom ett virus och slog till med full kraft och virusprogrammet var tydligen inte tillräckligt effektivt. Eller kanske det heter immunförsvar?
Men nu börjar alltså suget komma, viljan att reparera en förfallen kropp och stilla mitt behov av att springa. Längtar ut i skogen och till tystnaden. Till ställena som ger energi och återhämtning trots att man gör av med energi.
Så i morgon ska jag springa för nu är jag fri från virus och bakterier.
Undrar bara hur det kommer att kännas? Orkar jag? Ja, det visar sig i morgon och annars går jag väl. Jag har ingen brådska nu, för nu har ju årets upplevelsetävling redan varit och den missade jag tyvärr. Men  jag ska nog hitta nya mål och nya stigar att springa vidare på.
Vi ses därute i skogen eller varför inte på fjället en solig dag?

Pst... Finns ju faktiskt fördelar med att jag inte kunnat springa...har hunnit måla verandaräcken, fixa lingon till frysen o gjort äppelmos och idag klämde jag till och gjorde en kikärtsgryta!!