Gryning

Gryning

måndag 28 april 2014

En ledig helg

Den lediga  helgen har ägnats åt trädgårdsarbete, välbehövligt då den biten priorterats lågt senaste åren. Först var det min frozen shoulders som gjorde det omöjligt att ens ta i en spade och sen har tiden inte funnits helt enkelt. Så nu har jag tagit tag i att gräva upp alla perenner i en större rabatt, vända om jorden kratta bort all kvickrot och annat ogräs och sen delat de gamla perennerna och plantera tillbaka dem. Så himla skönt att ha det gjort, för nu kan jag ta tag den större stenpartirabatten som är ca 8 x 3 meter. Har ännu inte bestämt om jag gör det i år eller nästa, men det skulle behövas.
Har även planterat lite penseer i gjutjärnsgrytorna så det blir lite vårlikt. Pärlhyacinter, scillor och påskliljorna blommar i rabatterna och det grönskar alltmer. En helt sagolik tid är det både i trädgården och skogen.
Skogen ja, den kan jag inte låta bli att vara i på våren, den lockar enormt. Marken är som en grön heltäckningsmatta. Efter kalas för mågen i lördags blev det en rundtur ner på ett naturområden som består av flygsand, vackra tallhedar där mosipporna blommar på våren. Där kröp jag i diket och fotograferade och fick några fina bilder. Efter det fortsatte vi runt ett sjösystem där det blev en hel del fotostopp. Såg en älg också och hann med en bild, men den blev dålig.


Söndagen startade jag o dottern med att springa nere vid Haftahedarna. Det natursköna området med de vackra mosipporna. Fåglarna kvittrade i morgonsolen och luften var syrerik så det var en fröjd att springa längs Malungsåsen, en rullstensås som sträcker sig både norrut och söderut i Västerdalarna. Från åsen ser man ner över en vacker tjärn, ett perfekt ställe att stanna till på och fika om man vandrar längs stigen då det finns en fin slogbod ute på en lite holme som har en liten fin bro som förbindelse emellan. På en sträcka löper stigen längs en tallås med vidsträckta myrar på var sida. Här brukar hjortronen lysa röda och gula i all skiftande variation däremellan i slutet av sommaren. Det är en underbar belöning att Kvissedsforsen brusa och strax syns en öppning i skogen och man kommer fram till en fin sandstrand och även här finns en slogbod och grillplats. Här går det in en liten vik av älven där det är lugnvatten och man kan bada om lusten infinner sig. Från Äppelbohållet kan man åka in efter grusväg och då är det max 500 meter att gå ner till älven. Så den som vill ha lite vildmarksliv, med fiske, bad och grillmöjligheter rekommenderar jag att åka dit. Mycket vacker plats tycker jag.
Nu lämnar man sedan stranden och stigen går brant uppför en ås och så springer man längs älven norrut och i söndags var vattenståndet högt då snösmältningen från fjällen satt fart på vattenflödet. Det forsade och dånade  och det var vilt i forsens stormvirvlar. En stund senare viker stigen in från älven och den slingrar sig i vacker granskog där mossan ligger grön på marken och här kan både älg och björn finnas, samt mängder av fågelarter. Älg har jag sett fler gånger, men björnen har jag inte lyckats se. Men för ett par år sedan hade björnen precis passerat när jag och min kusin kom springades, det var lite häftigt och pulshöjande.
Det finns även några större fångstgropar från förr, stora sådana där älg ska ha fångats. Det som är intressant är att det är en naturstig och det finns skyltar som berättar om de olika fågelarter, träd, och djur som finns i området. Stigen är ca 9 km lång och vill man njuta av en vacker natur, gå och springa längs fina stigar så rekommenderar jag Haftahedarna. Jag o dottern hade en härlig löptur och bägge hade pigga ben så det var riktigt kul! Det var min lediga helg :)


                                                      

söndag 27 april 2014

Gösta Larsson rundan

Hamnat lite fel i fas med tiden, men det är svårt att få tiden att räcka till allt jag vill göra. Dessutom har sista dagarna i april visat en vårvärme utan dess like så jag kan inte vara inne då. Tänkte berätta om min löparrunda i torsdags i Mora som jag nämnde i förra inlägget.


Parkerade bilen vid korsningen Vattnäs/Bergkarlås där en terrängbana eller kanske jag ska använda ordet trailbana istället för så heter det numer. Hursomhelst så är det en bana/stig som den numer bortgångne ortopedläkaren tillika löpare och skidåkare Gösta Larsson gjort. Den är tuff, med tekniska partier och mycket upp och ner i branta och sega motbackar. Naturen är fantastisk, med delvis utsikt över Orsasjön. Bitvis går banan efter några gamla körvägar men oftast smala slingriga stigar. Har sprungit banan en gång förut och då var smultronen mogna och då vissa partier går över gräsbevuxna områden ville jag springa en gång på våren för att slippa ta mig fram i meterhögt gräs.
Idag var det fantastiskt vackert då marken ännu är som en matta på ett slätt golv. Vitsipporna kantade stigen och lyste upp arken med sina vita kronblad och gula små pistiller. Blåsipporna bugade vackert och hjälpte mig fram längs stigen och jag kände en otrolig lycka och frihetskänsla att springa och hoppa över stock och sten. Det var lite kyligt i början och et var lite is på en vattenpöl, men snart värmde solen i ryggen. De första kilometrarna går uppför direkt sådär lagom segt och benen kändes tunga. Men jag hade bestämt mig för att ta i uppför och ta det lite lättare däremellan. Efter ett tag kändes benen lättare och jag hade kameran med så det blev några stopp för fotografering. Ett bra sätt att pausa lite i löpningen, är man trött kan man ju alltid hitta ett fotoobjekt så man kan stanna, vilket är helt okej för jag vill njuta av naturen, inte enbart springa. så att springa på löpband är inte min grej.
När ca två kilometer återstår så hade det varit avverkning längs stigen och där var stigen sönderkörd och gömd bland ris så jag måste tagit fel och kom ut på stigen efter 8,5 km igen. Jaja nu hade jag tid på mig innan jag skulle börja jobba, men jag blir besviken på skogsbolagen som inte kan rensa stigarna efter skogsavverkningar. Synd att märkta stigar och leder förstörs.
Banan är totalt 11,2 km och tuff, men mycket fin att springa så jag kan varmt rekommendera den.
Läs mer om banan på


                                   




torsdag 24 april 2014

Morgonlöpning

Intog en lätt frukost på naturell youghurt (som jag efter 52 år lärt mig att äta, YES!!!), skogshallon och en halv banan. En kopp kaffe på det och sen ringde dottern och stämde av. Ja, hn hade varit på gymmet i tidiga timmen och nu var det ags för ett gemensamt löppass.
Med tre kilometers avstånd mellan våra bostäder och en stig och grusväg som gemensam förbindelse mellan så möttes vi halvvägs ungefär. så skönt att ut tidigt och höra fåglarna kvittra och värmen från solen leta sig ner mellan tallar och granar.
Hej hopp vilken gladsvansviftande hund som kom mig tillmötes och en lika glad dotter, men hon viftade dock inte på svansen ;).
Vi drog upp genom gammelskogen till Kvarnstensbrottet och vidare ner mot kraftlinan. Helt otroligt att kunna springa i terräng vid denna tid på året och dessutom vara torrskodd!! Får hoppa lite mellan några vattenhål och myrstråk, men det gör ju trailen roligare. Passet i dag var bara på känsla och det är det ju oftast, men när mitt liv får mera jämna rutiner så planerar jag lite annorlunda tänker jag.
Vi ska ju fixa en terrängmara om ca 70 dagar i Vansbor, 43 km i terräng, ja då måste man få lite långpass i benen innan. Senare under sommaren en ultramara i fjällterräng, så himla kul!!!
Men nu blev det ett njutarpass i 6-minutersfart i terräng, lugnt o behagligt morgonpass. Sista tre kilometrarna sprang jag själv då jag hängde på lilla P nästan hem till henne först. Gillar att springa den stigen från henne då den är knixig och trixig med många stenar som gör att man måste vara snabb i fötterna och steglängden varieras hela tiden. Bra träning för fjället med andra ord.
Hemma på gården igen efter 1 timme och 20 minuter. Skön start på dagen.
Efter lunch körde jag ett styrkepass för armar och mage. Fem olika hantelövningar, bicepscurl, flyes, hantelpress, lyft rakt ut i sidled, tricepscurl och några olika magövningar.
Sen väntade ett besök hos naprapaten och han var lika nöjd med min axel som jag. Rehabträning under ett 2-3 års tid har givit resultat och rörligheten är nu nästan tillbaka. Nu är det bara att köra på och bygga upp med förstånd.
Ha en fin dag! Det ska jag, ett nytt löppass är planerat kring Moraterrängen, återkommer med rapport.                                                               



onsdag 23 april 2014

Semester o Påsk

Bussresa, fika, stad, klättring, fotografering, kärlek, middag, löpning, shopping, tåg, barnbarn, kramar, kärlek, pratstunder, skogspromenad skratt, bebismys, släkt, vänner, kärlek, skidor, turåkning, gyttjebad, sol, is, skratt, hundar, renar, vänner, , upptäcktsfärd, kärlek, middag, elva-fika, skate, topptur, sol, vårvinter, lycka, bebismys, små armar runt hals, påskteckningar, påskkärring, Blåkulla, fest, sång, skratt, löpning, ledighet och barnmys, kärlek

och allt detta är livet när det är som allra allra bäst!!!!


 

Bearbetar video ...

IMG_3029.J




Bearbetar video ..
IMG_3055.J





Bearbetar video ...

IMG_3302.JPG







måndag 14 april 2014

Mammor kan man lita på

En underbart söt liten flicka har kommit till världen och till den lilla orten i Jämtland där hon är gränslöst älskad av oss alla.
Vi har nog alla väntat med spänning på att hon ska komma, vi visste ju inte om det var en hon eller han. Som mor själv vet jag att det är jobbigt att vänta de där sista dagarna som stor gravid kvinna med en mage som hamnar uppe i halsen och då vill man oftast att bebisen ska komma ut. Men den här lilla sötnosen hade det ju så skönt i mammas mage, så hon väntade med att komma tills några dagar efter beräknat datum.
Här hemma har vi också väntat och inte kan man ringa var tionde minut och undra hur det känns,
heller om något är på gång. Tålamod måste man ha, för tjat är jobbigt, jag vet av erfarenhet.
Åkte från jobbet i torsdags och ringer då dottern och frågar bl.a. hur hon mår, Bra svarar hon, skönt för en mor att veta.
Så säger jag att: "I morgon ska du föda barn, det vet jag" Tror dock inte att hon visste det lika säkert, inte lät det så uppskattat att jag sa det heller, men en mamma kan man alltid lita på.
På fredagkväll kom ett sms att de åkte till stan. spännande att då gå och sova!! Mobilen får ligga på nattduksbordet och vid fyrasnåret kommer ett pling i telefonen och snabbare än jag att kolla har nog ingen varit. En liten Alice är kommen till världen välkomnad och älskad av en storebror, en mamma och en pappa som kommer att överösa denna lilla sötnos med kärlek. För att inte säga vad resten av alla släktingar och vänner i hennes närhet kommer att göra.
Vad var det mamma sa? Du ska föda i morgon! Nu hade jag ju lite fel hon föddes efter midnatt så det blev på lördag, men hon började i alla fall på den dag jag lovade.
Så mammor kan man lita på och snart snart ska mormor får dofta på en ljuvlig bebis och få känna armarna om min hals av hennes finaste storebror. Det här är kärlek.

måndag 7 april 2014

Regntunga moln-hoppa i vattenpölen

Regntung dag, tråkväder, gråväder ja en dag som denna när molnen hänger tunga och ger i från sig av sin tyngd i form av regn gör många nedstämda. Men för att våren ska komma, för att växterna ska få vatten att orka växa och för att vi ska få mat, ja i bondesamhället var vi helt beroende av vatten till vårt säd om vi överhuvudtaget skulle överleva. En torka med sol och värme som många alltid vill ha skulle innebära nödår och svält under vintern och det är inte ens hundra r tillbaka i tiden. Men nu är allt sådant glömt, vi tänker bara oss själva och på vad vi själva vill ha. Dock är jag ganska säker på att vi vill ha mat på bordet, slippa svälta, slippa låta barnen äta barkbröd och saltsill, för det är faktiskt så att även i vår tid är vi beroende av både regn, sol och värme.
Ja nu tycker ni att jag är dryg, men det är ju faktiskt en hel del sanning i detta. Så försök att vända de negativa tankarna när regnet hänger i luften, sätt på er stövlar och regnjacka och gå ut och var ett barn och hoppa i den där vattenpölen som ni gjorde som barn. Kolla in hur vattnet söker sig fram i diken och bäckar nu när ni får, nu när inte din mamma säger att du inte får blöta ner dig eller ramla i bäcken. För du bestämmer ju själv!! Så gör det du som var förbjudet som barn, sen kan du nöjd och med ett leende gå in och ta en kopp kaffe, och krypa upp i soffan under filten och mysa.


Härliga gråvädersdag, du gör mig glad!!

söndag 6 april 2014

Långpass

Foto: Här borde man vara två.....

Vaknade utvilad och ute var det mulet. Hade bestämt att jag skulle göra ett långpass löpning i dag och jag hoppades att det inte skulle snöa, så jag var nöjd med mulet. Frukost intogs och kaffe likaså innan jag bytte om. Alltså det där med kläder denna årstid är inte lätt, i alla fall inte för mig.
Fick i alla fall bli Oneways superunderställströja, en rosa snygg tröja som är tunn utanpå den blev det en Daehlijacka, kanske en skulle bli för varm, men den kunde ju tas av. Långkalsonger skippade jag då termometern visade 6 plusgrader. Däremot tog jag vindkallingar för det är inte skönt att bli kall om rumpan och jag vet ju att snön ligger kvar på en hel del ställen. Mössa och tunna handskar är skönt. Fyllde på min Nathan vätskesystem med vatten men stoppade ner en Enervit gel som reserv om det skulle behövas. Hade förvarnat maken om att jag ville ha skjuts för rundan jag planerad ta är ännu för lång då jag bara sprungit kring milen och ett pass på 16 km tidigare i år.
Jag tog järnvägen söderut och nästan omgående klarnade himlen upp och solen kom fram. Jätteskönt att springa mot solen!
Vi forsen stannade jag och tog fram mobilen och tog några kort och där åkte även jackan av då det blev varmt i solskenet. Den fick plats i ryggan så det var skönt. Mössa och handskar behövdes inte heller. Fortsatte söderut och det blev lite annorlunda löpsteg då det måste passas in mellan de slipers som ligger där. I Yttermalung så stannade jag och pratade med kossorna och fåren. Jag tänkte fota dem också och hoppades på närbild på dem, men de blev ju rädda. Kalvarna är så söta :)
Däremot fick jag en pratstund och kela lite med shettisarna. De var så villiga att bli fotade och klappade. Foto: Hälsade på shettisarna på långturen


Fortsatte genom småstad, men stannade till och ringde på hos fars kusin för att tigga mig lite saft. Kul att se dem, de är så rara och självklart fick jag saft. Blev lite småprat en stund och maken i huset undrade om det inte fanns någon medicin åt mig så jag slapp springa :D Han är rolig han.
Sprang vidare över bron och Västerdalälven och sen tog jag ner mot älven och sprang en stund efter den tills jag kom på åsen vid Eggarnas naturreserat. Det är ett otroligt naturskönt område som de gjort i ordning med vandringsled längs älven men även uppe på rullstensåsen. Stigen kallas Kärleksstigen så den tog jag trots att jag var ensam. Längs älven ligger snön ännu så åsen var det visserligen också snö kvar på stundtals men inte mer än att man kunde springa. Blir lite backigt där men trevligt att springa och lyssna till fågelkvitter. Vid grusgropen några kilometer norrut tar stigen slut och det blev grusväg ända ner till V. Utsjö då asfalt tog vid. Fortsatte väl ca 4-5 km efter asfalten innan jag ringde efter skjuts. Passet blev 22,5 km och det var jättehärligt att känna att jag lätt sprungit längre, men för att inte slita på asfalt då jag inte sprungit så långt i år är jag nöjd med mig själv att jag nöjde mig med detta.



Nu kollar vi in Mästarnas mästare.
Trevlig kväll!

onsdag 2 april 2014

Vardag

Vaknade pigg och utvilad 04:35, tio minuter innan klockan skulle ringa. Det är väl härligt!!!
När jag kom ut till bilen insåg jag att jag inte kollat termometern, dumt nog då jag såg stjärnorna lysa. Minus 8 grader var inte min jacka gjord för, men men jag startade bilen, satte på rumpvärmaren och skrapade ren rutorna från is och styrde mot Mora. 75 km enkel resa till jobbet, men på morgonen är det oftast inga problem att köra. Ganska bilfritt och sällan någon 70-förare mitt i vägen.
Har haft en bra dag på jobbet. Har några arbetspass på vår hematologimottagning och det är så roligt med lite andra arbetsuppgifter ibland.
Efter en snabb sväng till Hemköp för att fylla på en kasse mat för ca 450 kronor, in till dottern för att säga Hej åkte jag hem och åt våfflor med hjortron och vispgrädde. Sen på med stövlarna och ut i skogen på en promenad. Såg en tjäder, det var allt. Jag vill ju se om björnen vaknar!!! Jaja, inte i dag då.




tisdag 1 april 2014

Vårskogen

Tre timmars vandring, jogging och fotografering samt njutning i skogen har jag ägnat mig åt under förmiddagen. Fåglarna kvittrar och marken som delvis är bar liknar ett salsgolv att gå på. Ris och gräs ligger ännu ner tyngd av vinterns snö och på många ställen ligger ännu snö är skaren efter nattens minusgrader höll för mig. Min inre kompass litar jag på till fullo så det var bara att parkera, ta ryggsäcken och kameran o gå rakt ut i skogen mot ingenting och allting. Älskar storskogens granar och tallar, där mossor pryder skogens golv och laven hänger likt draperier i träden. Små bäckar som porlar och där is fortfarande klär dess kanter och dofterna som finns är ljuvliga. Sakta börjar livet åter vakna upp och tussilagon blommar lysande gult längs skogsvägen. När sedan skogen tar slut och jag kommer ut på den gamla fäbodvallen är det både med sorg och med glädje man återser de gamla gårdarna. Sorg då fäbodbruket är borta sedan länge och gamla gärdesgårdar rasat ner, men glädje för att fått varit en del av den tid dådet fortfarande fanns kor om än i liten skala på några gårdar.
Så här i vårtid när ingen är ute vid stugorna, passar jag på att smyga mig över de gamla fäbodvallarna och fotografera dessa vackra gårdar och tun. Nere vid den lilla ån som rinner genom fäbodvallen syns ännu rester av min morfars fars gamla kraftverk som gjorde att de hade ström.
Ta på er barnens ögon och gå ut på vandring och jag lovar att ni upptäcker saker ni aldrig sett förut.
Nu ska jag fortsätta lätta lite och njuta av 29 graders värme och en bok på glasverandan :)

Vid Backselsvala







Meningslöst våld när andra kämpar för livet



Började dagen med att se en vacker soluppgång, njöt av det korta magiska ögonblicket.
Efter en mentalt arbetsam helg på jobbet med vårdande av svårt sjuka cancerpatienter som är vår inriktning på min avdelning orkade jag sedan inte åka hela vägen hem. Det var tomt i huvudet, eller rättare sagt alltför många tankar som snurrade runt. Tankar kring livet, döden, det friska och det sjuka. Varför vissa klarar allt andra klarar inte. Vissa blir sjuka oavsett vad de gör, andra förblir i livet hur illa de än sköter sin hälsa. Vissa slår ihjäl varandra. En del får cancer mitt i livet eller precis när livet börjat. De kämpar sin värsta kamp mot infektioner, illamående, sår och vetskapen om att de måste äta men det gör så ont att det inte går. Det är en fråga om liv och död varje enskild sekund hos dessa människor som slåss mot den värsta fiende som finns. För att kunna få vara med när barn och barnbarn växer upp. Att då höra om en dödsmisshandel på en fotbollsarena är så vidrigt, så groteskt och gör så ont. Så jävla meningslöst, så sjukt så...... ja det finns inte ord som räcker till.
Så idag orkade jag inte hela vägen hem, huvudet var tomt, dränerad på kraft för allt jag givit, för allt jag lyssnat till när närstående gråter, och man inga svar kan ge. För vem kan svara på hur långt ett liv varar? 


Soluppgången

En skogspromenad på hemvägen där tankarna fick sorteras, värderas och naturen ge mig energi och kraft