Skura mattor

Den omskrivna matthögen är nu undanstoppad och trasmattorna ligger och väntar på att få såpskuras i sjön vid Mats brygga. Att såpskura mattor är roligt och de luktar så friskt och gott när de torkat. Det var farmor som lärde mig såpskura mattor vid sjön. Då hade vi en egen brygga som farfar gjort av gamla fotogen- och oljefat från Caltex. Han var ju föreståndare där under många år. Att lägga sådana tunnor som flytblock under ett trägolv var vanligt och många gjorde flottar av dem också. Inte så miljövänligt precis när de började läcka ut resterna som fanns i dem, men det var det nog ingen som tänkte på då.
Men hursomhelst, att skura tillsammans med farmor var en höjdare. Det var Grumme Rensåpa som användes och den var gul och geleaktig. Man stoppade ner fingrarna i burken och strök ut på mattan som innan doppats och blötts ned i sjön. Man stod på alla fyra på knä och ibland hade man en skumgummibit under knäna så man inte skulle få skurgummeknän. Därefter doppades skurborsten i vattnet och sen skurade man längs efter mattrasornas längd så att alltså höger vänster osv. Det blev skummigt av såpan och det luktade gott. Som barn fick jag alltid skura utedassets dvs "kammärns"  mata och dörrmattan bara för att de var små och inte blev så tunga att hålla i. Hela mattans längd låg ju i vatten när man började skura och så tog man upp kanske max en halvmeter åt gången för att efter att detta parti skurats vika ihop den och dra upp en bit till. När ena sidan var klar slängde man i mattan igen och bytte så att andra sidan också blev skurad.
När sedan alla mattor var klara så la vi dem i ekan och farfar rodde ut med båten och farmor sköljde mattorna genom att lägga i dem i sjön längst bak i ekan och doppa ner dem i vattnet. Så rodde farfar en stund och såpan sköljdes ut och de skummade efteråt i sjön. Ibland hände det att farmor tappade en matta och då fick vi kvicka oss att få upp den så den inte sjönk till botten. Sen hängdes mattorna över gärdsgården så de fick droppa av och torka.
Så nu ligger alltså mina mattor och väntar på sommarens såpbad för de tycker jag om att göra vid sjön. Att tvätta dem i maskin är inte alls samma sak och inte luktar de sådär sommarfräscht heller.

Här är en som hoppar själv i från bryggan och gärna hänger med till bryggan

 

PRIORITERA

Kommer hem efter en dag på jobbet och tänker på att min veranda liknar en sopstation just nu. Jag har väl sett det en längre tid, men liksom blundat för det. Jag kan hoppa över skräp och ting som ligger och skräpar en lång tid, men sen blir jag helt plötsligt VÄLDIGT medveten om att det ser för jävligt ut. I dag var en sådan dag. Jag liksom såg alla kassar med pantflaskor och burkar som stod på verandan och trängds med en matta full i julgransbarr, påsar med mossor av olika sorter, granris, enris och tallris som jag tänkt använda till en girlang som jag aldrig fick tid att göra. Dessutom står en dörr därute som jag inte gjort klar. Sen finns då en skohylla med skor som är uttjänta och borde kastas och allt detta trängs på vår veranda och det ser verkligen ut som man kommit till någon som lever i misär!!
Sen öppnas dörren in till vår hall och precis innanför dörren ligger de gamla köksmattorna samt hallmattorna i en enda stor hög. De är piskade med mattpiskan, men har inte haft tid att lägga undan dem ännu. Inte haft tid??? Alltså skärpning Anneli, de har legat där i tre veckor!! PRIORITERING heter det. För det kan inte ta många minuter att få bort detta, eller??


JA, vad gör jag då när jag kommer hem i dag och verkligen SER misären på verandan och matthögen med 7 stycken trasmattor i hallen? Jo, det ska ni få höra. Jag PRIORITERAR och kliver rakt över allting, äter lite, kollar posten och sen byter jag om och sticker ut på en kort löptur på 5 km!!!
De där kassarna och matthögen, de ligger förbaskat bra där de ligger och är det någon som mår dåligt av det så är de hjärtligt välkomna att komma hit och plocka undan. Annars får jag göra det en annan dag när jag prioriterar städning före mig själv.


Önskar er alla en fin kväll och tänk på att PRIORITERA vad ni tycker är viktigt för er.

Kärlek och värme

Helgen har varit underbar, med massor av kramar, värme och kärlek. Det blir långt mellan gångerna vi träffas, men när vi gör det så är det fantastiskt härligt. Att veta att ens barn är älskade för dem de är av sina livskamrater känns tryggt och skönt i mamma-hjärtat och jag är glad och lycklig för deras skull. Då gör inte avståndet i mil någonting för i hjärtat är de nära.
Att göra snöänglar, plocka kottar och göra mustascher utav lav är något som mormor gärna gör med sitt barnbarn. Skratt och tok det kan man hitta på och varma kramar från en liten kille som tycker att mormor är en tjej känns kärleksfullt.
Umgänge med vänner från en svunnen tid men som ändå känns som igår är uppfriskande och härligt. Att vi skulle uppleva detta gemensamt var inget vi tänkte på då, men desto roligare är det.

Nu väntar och längtar vi till en aprildag då sol, värme och kärlek från oss alla ska välkomna dig <3

Grubbel vs Kramens Dag

GRUBBEL

Det är så erbarmligt lite
en människa kan förstå.
Man skulle ej grubbla och tänka
men tänker och grubblar ändå.
Och dagarna fogas till veckor,
veckorna fogas till år.
Man skulle ej snärjas av grubbel
så hastigt som livet går.

 

Nils Ferlin
Det är en tänkvärd dikt som vår Värmländske skald har skrivit. Att grubbla kan väl alla göra men låt er inte fastna i grubblets nät. Att älta är ingen idè, det som hänt har skett och kan inte göras ogjort. Ta vara på det som är värdefullt för dig och blicka framåt, men inte så fort att du glömmer att vara medveten om livet som sker just nu. Det sägs att det är Kramens dag i dag.
Tänk vad trist om vi bara ska kramas en dag per år. Jag uppmanar er att KRAMAS varje dag.
KRAMENS DAG var Dag ska vinna över Grubbel och ältande, eller hur?


KRAMAR till er alla!!

Förbannad

Alltså en sak jag lärt mig är att man inte ska skriva i affekt. När man är så här jävla förbannad som jag är just nu ska jag inte skriva men nu jag gör jag det lik förbannat. Nu är det tredje gången sen vi köpte denna Volvo som jag råkat ut för händelser som jag inte kan rå för. eller det kanske jag kan då det är min bil, jag som kört förutom en gång. Första gången var två veckor efter att vi fått bilen. Då skulle jag p Willys o handla. Parkerade bilen bredvid en ana men tänkte att det var lite trångt och av räd0lsa för nån som skulle smälla upp bildörren i min bil så flyttade jag bilen till ett annat ställe. Hinner precis slå av bilen ta ur nyckeln och öppna bildörren när en bil backar rakt på mig!!!. Jag ullkomligt flyger ur bilen för jag tror att han ska smita. En karl kommer ur bilen och utbrister " Du måste precis ha kommit, du var inte där när jag satte mig i bilen" !!! Nej men för i  för mig självhelvete du måste väl titta i backspegeln gubbe (tänker jag tyst) Högt säger jag snällt och beskedligt att jag hade iallafall börjat kliva ur bilen. Jaja, nu var skadan skedd och skadeanmälan skrevs osv. Sen var jag då billös ett antal dagar när den skulle repareras. Hyrbil jovisst, men jag hade då fått betala både försäkring och kilometerersättning. Och då var det inte mitt fel.


Andra gången blev maken påbackad när han åkte skidor. På kvällen ringer telefonen och en bekant kvinna ringer och frågar om jag åkt skidor under kvällen, men nej det hade jag inte. Jamen säger hon, var din bil vid skidspåret. Ja, jo maken var ju där. Då berättar hon att hon backat på bilen. All heder till kvinnan som hörde av sig och berättade detta då vi inte haft en aning om det annars då bilen var full i snö och is på spoiler pga vädret. Ja, då var jag utan bil igen när de lagade den.


Igår när jag åker till jobbet får jag möte med en bil och just efteråt kommer en plastback på 40-50 cm farandes över vägbanan, bromsar och svänger vänster, men inser snabbt att det går inte att gira för snabb då kan jag få sladd eller köra av vägen. Så det smäller på höger sida av bilen och det visar sig att både spoiler och höger framskärm är skadad. Förbannade skit och visst försäkringen täcker kanske en del men självrisken ja den får jag betala för det var ingen annan vållande till skadan!! Men det var väl inte jag som placerade denna plastlåda på vägen heller.
Just nu ska jag försöka vara glad att jag lever säger min man, men vi har lite olika åsikter där just nu. Jag är mest förbannad o han är glad att jag inte körde av. Oense är vi. Nu hoppas jag att Dag-Otto på TV gör mig lite lättare till sinnes,
Nu är det säkert både stavfel och meningsbyggnadsfel i dessa rader men om sanningen ska fram skiter jag i det just nu. Men få se om jag kan bli lugn tills i morgon annars ska jag köra skiten ur mig i skidspåret!!!
Gokväll på er :)

Trevlig helg!

Ont om tid för bloggande, men jag önskar er alla en trevlig helg! Själv arbetar jag och tar hand om fantastiska människor med diverse sjukdomar och är oerhört tacksam för att jag och min familj får vara friska. Dagligen blir jag påmind om livets tunna sköra trådar som när som helst kan brista. Därför ska livet inte tas förgivet och inte slösas bort på oviktiga ting. Man ska göra det man vill och gillar allra mest.
Så idag blev det en tur runt Skinnarloppspåret i lite kärv nysnö, sladdriga spår och dåligt stavfäste men det är inget som bekommer mig. Om ni tycker att det är svårt så träna då på tekniken och åk ännu mer i dåliga spår då kommer balans, tajming och tekniken så småningom. Hade bästa sällskapet med dotter och på slutet kom även vofsingen med och sprang så fort benen kunde bära honom.
Nu är det arbetsdags och jag sätter mig i bilen och slår på rumpvärmaren :)


Trevlig kväll!

Tre generationer i spåret

Ledig dag!! En hel ledig dag denna vecka, för nu väntar en jobbarhelg på sjukhuset. Så snälla, håller friska vill inte se er där.
Tänkte slänga ut julgranen idag, men den är så fin och lyser så vackert och dessutom doftar den gott. Varför ska den behöva ut i kylan när den står så grön och grann i stugan? Bara för att julen dansas ut på Knut så vill inte jag dansa ut den. Den blir kvar några dagar till!!
Skönt att göra som man vill.
Blev några mil i skidspåret istället med pappa och dottern och det var en fantastisk vinterdag. Underbart att kunna åka tillsammans med papa och min dotter, inte alltid som tre generationer tränar tillsammans. Det var en så härlig vinterdag att jag efter att ha ätit lunch, skottat av gården, tvättat kläder, diskat och vilat lite tog ännu en skidtur. Första pannlampeturen på skidor i vinter. Så stilla och tyst det är när man kan dra iväg utanför elljusspår och bara åka själv i mörkret.
Det var en skön dag, nu kopplar jag av vid brasan och julgranen, den som fick stå kvar.


Morfar, Dotter och Mamma i ett skidspår

Sommarens utamningar

I går kom min nya ryggsäck, en Osprey Talon 22, som jag tror blir perfekt att ha när jag ska springa på fjället. Alltså springa för att övernatta och då måste ju jag ha lite ombyte och sänglinne med. Fick ju sidenlakan och handduk av barnen med respektive när jag fyllde år. Ska köpa ett par Foppatofflor, tror att de är perfekta att ha om man måste vada någonstans (torkar ju snabbt) och att ha på sig i fjällstugan. Dessutom väger de ju inte många gram vilket är en fördel när packningen ska minimeras. Ska provpacka lite för att kolla hur det känns. Jo tack jag vet att jag är lite knasig, men det bjussar jag på.
I dag kom så äntligen inbjudan till Jämtlandstriangeln Unplugged ut och öppnades för anmälan. Endast 100 deltagare får vara med så jag anmälde mig direkt samt ringde lilla P och frågade om hon ville vara med. Och efter 5 sekunders betänketid så blev svaret JA. Det blev att snabbt betala in anmälningsavgift och hoppas att vi fick varsin startplats, men jag anmälde ju inom andra minuten som anmälan öppnades så det borde gå vägen.
Häftigt att få springa den igen, förra året med svärdottern och i år med dottern. Önskar nu bara att vädret blir okej. Förra året var det tryckande värme första 20 km och sen åska och spöregn sista 14 km. Ska bli fantastiskt roligt att ha ännu ett mål att träna inför. Det kan bli tufft eller rättare sagt det BLIR tufft då vi ska springa ett annat terrängmarathon på 43 km 23 dagar innan vi startar i Jämtlandstriangeln som är 47 km med 1100 höjdmeter. Gäller att köra mycket prehab träning för benen samt se till att långpassen körs regelbundet. Skönt att vi är två så vi kan peppa varandra i träningen. Sjukt taggad är jag i fall någon trodde något annat.
Kommer att bli något löppass i Sälenfjällen om det går på försommaren. Den som vill får gärna haka på, men även på passen här hemma. En del backintervaller kommer också att avverkas innan sommaren. Så i morgon kör vi Pernilla!!

Strax start för Vertex fjällmara 44 km 1800 höjdmeter

Träning en måndagkväll

Ibland händer det att det är svårt att sova, att jag ligger vaken i timmar nattetid och kan bara inte sova. Vet inte att jag tänker på något särskilt heller, försöker andas lugnt och slappna av. I natt var en sådan natt och det blev inte många timmars sömn. Var vaken när klockan ringde kvart i fem så då var det bara att kliva ur den varma sängen och fixa lite frukost innan jag satte mig i den uppvärmda bilen. Tack för det dieselvärmare!
Därefter blev det en dag på jobbet som man inte vill ha. Överbeläggning med patienter i korridoren och ja nu säger vi inget mer om det. Trött var jag i alla fall när jag åkte hem och när då bilar kör i slowmotion är det så sövande att jag lätt hade kunnat somna. Men nu gjorde jag inte det som tur var.


Hade tänkt slänga mig i soffan när jag kom hem, så jag skyndar mig att hämta in posten och då just när jag går in genom dörren ringer lilla P.
-"Hej Mamma :)!!! Vad gör du?"
-Kom just hem, du då?
-"Inget, tänkte att vi skulle träna!!!"
Vadå för nåt? (lite trött röst)

-"Vi kan styrketräna hemma!!!"

Jaa, kan vi väl då. Kommer du hit?
."Japp"


Så det blev ett halvtimmes pass och det vi körde
var övningar ur Paolo Robertos träningsbibel:



3 set x 10 stjärnan
3 set x spolen
3 set x 20 armbåge mot golv
(alla magövningar)
10 + 10 +10 x 3 höga knän rumpkick och knäböj med upphopp
Mountainclimbers 3 set x 20
Crossfit 3 min x 15 situps 2 min x 15 armhävningar 3 min x 15 knäböj
omvända Crunch


Så om jag är stel i benen i morgon så vet jag varför.
Nu kollar vi in Idrottsgalan resten av kvällen.

Drömmar

Drömmer om landet i väster dit min farmors morbror flyttade och var guldgrävare. Det yrket ska jag inte prova på även om han var en av dem som gjorde sig rik på guld.

Men en resa över Atlanten hoppas jag att det blir inom något år.

Tills dess får man drömma och resa i tanken och på kartan. Försöka bestämma sig för vad vi ska se och göra.

Visst är det vackert?

Snöstjärnan, vallning och tankar

Det finns mycket att tänka på och mycket att lära och se. I dag när det snöar så kan man studera snöflingornas utseende och dess hårdhet.


Snö är fruset vatten dvs vanlig is. Iskristallerna i snöflingor är för det mesta uppbyggda i sexkantiga former och liknar stjärnor i olika former. Hur stjärnan formas beror på egenskaper hos vattenmolekylen. Minns ni Snöstjärnan, märket som man kunde få om man åkte 1km skidor (tror jag att det var). Sen fick man ett band som var ca 5 cm att fästa på nålen om man åkt flera gånger. Man skulle åka 1 km då och så fick man ett band. Jag åkte så mycket att min fröken tröttnade och gav mig en hel meter band på en gång!! Färgen i mitten på snöstjärnan ändrade färg för varje år.


Snön finns i olika konsistenser och har olika egenskaper. Bland annat samerna och eskimåerna har massor av ord för snö. Det finns ju faktiskt så många olika sorter även om de alla är skapade av vatten och blir till vatten i smält from. Det är det som gör att vallning av skidor kan bli så komplext. Det är inte bara att kolla termometern efter antalet grader och tro att en blå valla ska funka om tempen överensstämmer med tempen på vallaburken. Det kan ju faktiskt vara mycket hög luftfuktighet, kan vara konstsnö eller ha varit tö dagen innan eller andra egenskaper som påverkat snöns konsistens. Men det är det som gör vallningen både svår, intressant och komplex. Många är skidåkarna eller deras föräldrar (ofta pappor) som "tävlar" i valaboden dagen innan en skidtävling. Nedan visas en bild av hur en snöstjärna kan se ut.





Så har ni inget annat att göra kan ni gå ut och känna på snön, des temperatur och fundera på vad ni ska lägga på under skidorna i morgon. I dag var det grundvax och blå syntet och blå tjära av märket Start som funkade för mig. Då ska ni veta att det var minus tolv grader, fallande nysnö och hög luftfuktighet.


Lycka till med inspektion av snökonsistens och vallning!

Skidåkning i vinterlandsskap

Snön börjar komma så sakteliga och kylan likaså. I dag när jag vaknade visade termometern 11 grader och skidåkning stod på programmet. Eller ja, program och program, jag har inget sådant, men maken hade en teknikkurs inbokad i dag också. För att vi ska hinna ses någon gång i vaket tillstånd så hängde jag på. Kan väl inte säga att jag var så svårövertalad att åka skidor :)


Än har vi inte nog med snö här på orten så det fick bli snösäkra Lötenvägen där Patrik kört upp en slinga på 8,3 km efter väg och myr. Snön vräkte ner och med minus 12 grader och nysnö så gled det inte så lätt. Kände dessutom omgående att kroppen var trött, rejält trött efter 5 timmar på skidor igår. Trots det så var det avkopplande och skönt att åka i ett vinterlandskap, glad att jag hade tjocka handskar och glasögonen på. Spåret börjar med motlut i ca 3 km, sådana härliga slakmotor att diagonala uppför. Sen var det kul för nu var spåren dragna ut på myren och dt gillar jag. Är så härligt att få åka "gammaldags" skidåkning där inte allt går på räls. Perfekt teknikträning!
Hade varit in på AktivX (makens firma) och vallat innan vi åkte och råkat se en jacka jag blev förtjust i. Inte nog med det, det fanns en funktions T-shirt som också var snygg. Ja men jag tänkte att jag väntar med köp. så efter träningspasset blev det att byta om i 12 minusgrader ute i naturen. Som skidåkare får man inte vara så noga med omklädningsrum, förstår ni. Tog svängen förbi butiken AktivX för att en kär släkting ville handla, Superkul att han ska börja åka skidor, självklart måste han få köpa byxor då. Då upptäckte jag att jag tänkt klart. Det blev köp av både jacka och T-Shirt och jag kan rekommendera ett besök i butiken. Det finns en outlet med massor av snygga kläder, men även i nätbutiken finns mycket snyggt  www.aktivx.se





Här en bild på jackan.
Trevlig lördagkväll!

Teknik på fjället

Jag, maken och yngsta dottern åkte till Tandådalen och tog hand om Preemgänget som för tredje året i rad ville ta del av våra skidkunskaper. De var i år en grupp på 33 personer precis som förra året.
Vädret bjöd på minus 6 grader och uppehåll under förmiddagspasset och under eftermiddagen kom efterlängtad snö. Vi höll till på olika avsnitt efter en 3 km slinga och totalt sett åkte vi skidor under närmare fem timmar!! Men då kan jag lova att de var trötta, men ack så nöjda.
Det är så himla energigivande att instruera detta gäng som vill så otroligt mycket. Att se den utveckling som sker hos dem under dagen är bekräftelse på att vi kan förmedla våra kunskaper.
Så mycket skratt, så mycket värme och glädje som upplevdes idag värmer i hjärtat.


Spåren var fina och det är riktig vinter på fjället, riktigt mysigt faktiskt. Som vanligt tänker jag att man utnyttjar Sälenfjällen alltför sällan. Bara 7-8 mil bort har vi denna fantastiska natur och jag hoppas att det blir någon mer resa upp i år. Till sommaren ska jag absolut ta en löptur på fjället och om någon vill haka på så hör gärna av er!!


Så nu hoppas vi att de klarar sina olika mål under Vasaloppsveckan och önskar dem lycka till! Man blir inte skidåkare p en dag, men de har verktygen och övningarna som de ska träna på för övning ger som bekant färdighet:


Även vi instruktörer fick några mil i benen denna dag och det känns i kinderna att vi tillbringat en dag utomhus. En dag då livet är fantastiskt, att jobba ihop med sin man och dotter är suveränt.

Gnupen väcker minnen repris eller inte

Kollade min blogg och såg att jag troligtvis inte publicerat detta inlägg sen i höstas och fick lust att läsa det. Kan lika gärna dela med mig av lite galenskaper från ungdomen och från nu :D Ungdomens bus är väl glömt nu. Så varsågod för den som orkar läsa!




Fick en längtan till fjällen igår, men då tiden var för knapp så fick det bli en tur till Lybergets fäbodar och dess omnejd. Det är ett naturreservat som ligger i Malung-Sälens kommun och ca 20 km från samhället. Vägen dit upp är en fin grusväg och igår var den nysladdad och tjugo gånger bättre och finare att köra än E45:an till Mora. Ja du Reinfeldt, det är bedrövligt att en skogsbilväg är finare än en Europaväg!!
På vägen upp så dök gamla minnen upp från den tid när vi åkte rally efter Kvilselsvägen, med Kecke, Johnne, Conny, Anders och brorsan. Brorsan hade en Saab V4 med störtbåge i och på kvällarna åkte vi dit och så körde man vägen in typ 5 km och kollade om det fanns någon annan bil efter vägen. Var det ingen där åkte vi tillbaka och sen var det bara att ge järnet. Vintertid fanns gott om snövallar och den vägen har 52 kurvor på 5 km så den inbjöd till rallykörning. Ja det var tider det och självklart hade vi en bil till med ifall vi körde av, för mobiler fanns ju inte då. Ja tänk den gången när ,min kusin o Jonne E o Johnne S  i hans gula 142:a var vid Hoppnäset och åkte bil på isen och den brast!!! Minus 20 grader, snö och beckmörkt. Känslan när bilen for genom isen glömmer jag aldrig. Mobiltelefon nähä, det fanns inte på den tiden, men vi överlevde alltid alla hyss. I dag går ingen ut utan telefon, tiderna förändras.

Som sagt minnen dyker upp, som den gången vi hade skidträning i klubben och skulle köra backintervaller efter vägen och vi hade några gubbar som stod med bilarna efter vägen och hade lysena på så vi såg var vi skulle springa. Eller den gången det var blankis efter vägen och Ingvar var livrädd när vi skulle åka upp till Lyberget och han höll på att svimma när pappa sa att vi hade sommardäck på bilen!!

Man passerar några fäbodar på vägen upp och den första är Myckelbergets fäbod och där gick oftast snögränsen. Ibland åkte vi skidor redan i mitten av oktober i detta skidparadis och då var det barmark nere i byn men vid Myckelbergets fäbod där började det bli vitt på backen. Därefter passerar man Lakölen och senare Lyåns fäbod. I går gick det får efter vägen vid Lakölen och det kändes härligt att se djur gå på skogen. Hoppas bara de slipper bli uppätna avden stora.  Sen bär det vidare upp till Lybergets fäbod där skidspåren utgick ifrån förr. Tyvärr är det naturreservat numer så man får inte köra upp spår med skoter längre. Samtidigt är det bra att naturen får finnas kvar ostörd och vacker. Tyvärr skämmer vindkraftverken vid Kyrkberget trakten och tar bort en del av dess skönhet. Ni som inte varit hit upp och vandrat stigen vidare till Lybergsgnupen bör packa en fikakorg och ta en tur. Skogen är av urskogstyp, utsikten vidunderlig och du kan se många olika fågelarter, lavar och mossor samt annan växtlighet. Det finns många gamla fäbodstugor och gårdar vid alla fäbodar på väg upp, så det finns enormt mycket att se.

Har packat min löparrygga med vätska, kikare, kamera, elastisk linda, första förband, Gu energigel, handskar, buff och en vindjacka. sen tar jag stigen mot Öjs-Lyberget, stigen går slingrande mellan träd och rötter, det gäller att vara snabb i fötterna och parera varje sten och rot. Nästan som att vara i fjällnära terräng och Lybergets fäbodar ligget på ca 527 möh. Efter några kilometer så sprang jag över en myr och sen bar det uppåt och det blev ganska tätt och där tappade jag bort stigen. Men jag fortsatte där det såg fint ut och sen efter ett tag så insåg jag att jag åter var ute i skogen i ett område där jag faktiskt inte varit tidigare då jag inte sprungit söderut där förut, Ingen karta, ingen täckning på mobilen i det området och ingen eller jo sonen var den enda som viste var jag var, men han bor ju i Östersund. Hm alltså nu ska jag då inte komma vilse, inte ramla ner i något stup och helst inte bryta något ben. Hittar en hel del fina klippor som kanske är klättringsbara, men jag lyssnade till förnuftet och testade inte denna gång. Eftersom jag inte hittade någon stig drog jag därefter norrut då jag hade stup öster om mig och efter ett tag och ett antal kilometers löpning i obanad urskog så kom jag på stigen som går till Hiselen och den tog jag utför. Det är så fint här men bär ganska brant utför. Rötter och stenar i massor och trolskt. Helt plötsligt fastnar jag med skon i något och jag flyger handlöst i backen, slår knär i en björkslana och där ligger jag i framstupa läge. Ligger kvar två sekunder och känner efter om allt är helt, Ja, jo det verkar så, bara lite luft som slogs ur lungorna. Upp igen och ser ar skoremmen fastnat i en rot. Då har jag åter testa om jag lider av benskörhet, men klarade testet galant, Puh!!

 

Nästan framme vid vägänden ner mot Hiselen vänder jag och springer samma väg tillbaka och nu är det ju uppför, Ja du Montèn även om inte ni har backar i Bergebo så har vi det här :)  Väl uppe igen tar jag stigen mot Gnupen. Passerar en del myrar som lyser i sin vackraste färgskala. Uppe på Gnupen sätter jag mig vid stupets kant och tar fram kikaren, så härligt att bara sitta och lyssna till tystnaden, se ut över Venjan, Kättbo och alla fäbodar som syns. Solen värmer så skönt och jag är ensam med mina tankar. Magiskt!! Tar sen och letar mig ner mot nordsidan för att där hitta en stig vid änden av tjärnen och sen springer jag alla myrar där skidspåren gick förr. Låter tankarna glida i väg som vanligt och jag njuter verkligen av att springa på guld orange färgade myrar. Efter två timmar och tjugo minuter var jag åter vid bilen och jag är fylld av energi.

Nu åker jag hem och duschar och sen blir det nybakande kanelbullar och lingondricka hos min dotter.

En underbar dag som gör mig nöjd, pigg och glad!!

Ja det var i höstas det! I dag tog jag, dottern och hunden en tur runt Flykten ca 17 km på grusväg och stig som växlade mellan barmark, tjällossning, ishalka, snö och vatten. Där är det också fint och framförallt kul att ha sällskap, Efteråt bjöds det på lunch och till kvällen vankas gofika hos grannarna. Till sommaren får det dock bli fler turer till Lybergets naturreservat  för det är ett område som är värt ett besök.

Kanske jag publicerat detta en gång, minns inte så noga men då blir det repris. Haha!

Ha det!!





I skogen är mörkret bara vackert

I kväll snöar det och jag tog kameran och pannlampan och gick ut i skogen. Tyst, stilla och inte ett ljud, bara snön som singlade ner från himlen.

 

Trevlig kväll!

Gråväder

En himmel som är grå, mörk och disig
Kan få vem som helst att känna sig risig.
Du kan bli nedstämd och trött
Sakna både liv och lust
Vilja och ork
Vad ska man göra
En dag som denna när allt är grått och trist?
Ja så kan tankarna gå hos oss alla.

 

Men vrid nu rätt den egna tanken
Och tänk på allt Du kan
Och allt Du har
Att Du är frisk, kan äta,
dricka och kliva ur din egen säng
Vad mer kan vi då önska och begära?

 

Tänk på dem som har det svårt
Som inte kan leva ett liv som vårt
Vädret är plötsligt inte längre så illa
Bortom molnen, diset och det grå
Finns faktiskt en himmel
som är blå

A Fagerlund

Kvalitetstid

I hög luftfuktighet (låter bättre än duggregn) och dis joggade jag iväg för att möta min dotter och hennes hund längs stigen vi brukar mötas på. I går hade hon varit ut och tränat själv och lilla vovven trodde såklart att "mormor" skulle dyka upp som vanligt där i skogen, men nej. Så i dag blev han superlycklig när han "hittade" mig.

Det var ju inte så vackert väder, men det gör inget, duschen är så mycket skönare efteråt. Att springa och känna luftfuktigheten slå lite mot kinderna är uppfriskande. Hyn mår bra av fukt, rynkorna blir lite slätare eller?? Hahaha man kan ju alltid inbilla sig :)
Dottern säger när vi springer genom det 1000-åriga Kvarnstensbrottet, där man med lite fantasi kan höra släggorna så slå mot stenarna som förr blev till kvarnstenar och männens svett rann nerför ryggen på kvarnstensgubbarna, så säger hon att hon aldrig skulle kunna motivera sig att springa på denna stig i januari. Nu ska det vara snö och man ska åka skidor, inte springa tycker hon. Ibland är det nästan barmark, ibland is och ibland trampar man genom en isskorpa och så snö som är ca 1 dm djup och därefter i iskallt vatten. Alltså egentligen är det helt idiotiskt att man kan tycka om detta, men nu råkar vi göra det och då är det bara att knata på.
Bortom gruvorna tar vi stigen upp på berget för att sen åter vända ner mot Kvarnstensbrottet, men det är så halt så vi väljer att springa obanat istället hela vägen hem. Genomvåta men lyckliga är vi efter en och halv timmes löpning/jogging och en härlig mamma-dotter kvalitetstid tillsammans.
Kan en lördagförmiddag tillbringas på bättre sätt?



Så här önskar vi att vi hade fått göra idag

Händer

Händer
 
Dina händer ligger i ditt knä
Fårade av åren vilar de stillsamt
Knutna med fingrarna tätt sammanflätade
Som om de höll fast i varandra
Händer som gjort så mycket genom livet,
där varje fåra har sin historia

 

Det nyfödda barnets hand
Med fem fingrar små
Vilken lycka när alla fem fingrar
räknas för första gången
När barnet suger på sin tumme
med smackande trygga ljud
När första streckgubben ritas av den lilla knubbiga handen
och barnets hand formulerar sitt namn med spretiga olikstora bokstäver

 

När kärlekens hand smeker din kind
Så mjuk, så len och så varm
En ring träs på fingret,
den glimmar vackrare än något annat
och lovar kärlek och trohet
Smekande ömhet
Av den allra vackraste handen

 

Händer är vackra att se på
Den gömmer ett helt livs historia
Fårade av åren vilar de stilla i Ditt knä
Sammanflätade, krokiga och trötta
med en längtan att åter få hålla någons hand

A Fagerlund

Gårdagen

En nyårsafton kan firas på många sätt och den kan bli bra trots att man jobbar. Det är helt och hållet upp till mig hur jag väljer att förhålla mig till dagen. Jag jobbade kväll dessutom 14-22. Men jag trivs på jobbet, trivs med mina kollegor och även med "mina" patienter.
Fördelen med att jobba kväll är att man har en förmiddag ledig och just på Nyårsafton fyller yngsta dottern år. Så det blev faktiskt kalas i alla fall trots arbete senare under dagen. Hon hade så snällt bjudit till födelsedagskalas kl. 11 för att lilla mamma skulle kunna komma. Det var gofika till tusen dessutom. Den tjejen är suverän på bakning vilket hon har efter sin far. Undra just vad hon fått av mig??? Hade turen att få en matlåda med till kvällen också. Tack!!

Eftersom kalaset var kl. 11 så hann jag med årets sista löptur upp på berget. En kort (45 min) men intensiv runda där jag insåg rätt snabbt att mastvägen upp var utopi att ta då det var blankis. Tack o lov så var stigen bar och sen fick det bli obanat resten så det kändes i benen innan jag var uppe, 174 höjdmeter på 1,4 km i bitvis snö är lite jobbigt. Sen är det en del utförlöpning hemåt och där gick det undan i dag. Allt för att hinna till kakfatet :D
Har ju liksom insett att jag aldrig kan bli snabbare uppför, däremot kan jag definitivt förbättra min utförslöpning för det är jag kass på. Eftersom jag gärna vill utmana mig på fler ultramaror eller fjällmaror så är det i utförslöporna som tidsvinsterna kan göras om jag ska kunna delta i någon lång tävling.

Jag som ni ser blev min sista dag kanonbra trots arbete. Bonus var att jag svängde in o hämtade hem maken från festen hos dottern och fick en matlåda tills i morgon, oxfilé. Fy tusan vad bra man kan ha det när man jobbar!!!

Förra året i januari vid masten