Gryning

Gryning

söndag 30 november 2014

Första Advent!


Första Advent!
Vaknar tidigt och har lust att baka eller pyssla eller.... ja jag har mest inspiration på morgonen. Ändå sitter jag kvar i fåtöljen och printar ner detta. Sätt fart då kan tyckas, men då sover ju resten av huset!
Det är mysigt att dricka kaffe, tända ljus och adventsstakar som lyser upp lite stämningsfullt. och att dra igång en assistent eller matberedare när övriga sover är väl inte så skönt att vakna till.
Sonen är hemma och nog kan han få sova en stund till. Det går ju faktiskt ingen nöd på mig, kan ju alltid fylla på muggen med kaffe, sitta och reflektera över livet och njuta av morgonens tystnad en stund till. Det är trots allt helg och första advent och jag är ledig.


Trevlig Advent önskar jag er alla!

måndag 24 november 2014

Historieätarna


Min farmor och farfar mina kusiner o min bror i en icke rökmiljö

Kollade nyss på historieätarna och får en del flashbacks från min barndom.
Tänk att det var fint med pulvermat och fylld limpa. Eller en gurka med småplock??
Minns hur alla rökte inomhus, kan än komma ihåg släktmiddagarna där gubbarna rökte cigarr och damerna cigaretter i munstycke!!!
Det ansåg ju så fint med munstycke, håret på kvinnorna var som sockervadd. Det där fattade jag aldrig hur gick till, men fina det var tanterna. Mamma köpte en peruk för det var ju jätteinne att ha. Dessutom inköptes den i Stockholm och gjord av ÄKTA hår.
Rök och cigaretter, usch vad jag tyckte illa om det, men ingen vuxen, hade en tanke på att akta oss barn för rök. Vem trodde att det var farligt? Att jag avskydde rök och alltid la glasunderlägg (jo man hade underlägg för glasen) Alltså jag la glasunderläggen över som ett lock ovanpå min saft. Det var liksom den enda protest man kunde komma med som barn när typ tio personer satt och bolmade på pyrande glödande stinkbomber i ett litet rum. Inte konstigt att jag ofta hade migrän som barn!!
Likaså var det att åka bil. Det skulle också rökas i bilen och den lilla trekantiga sidorutan längst fram var då öppen. Men snälla! Som om det skulle hjälpa?
Jag är dock övertygad om att hade de vetat hur farlig röken och cigaretter är så hade det nog sett annorlunda ut, men det visste de ju inte när de började röka. Dessutom slutade alla att röka inomhus och jag hade inga problem med det i hemmet mer.
De som började röka för 50-60 år sedan är på sätt och vis lurade av cigarettbolagen. Och visste inte vad de gav sig in på. Värre är det med dem som börjar nu och för typ 30 år sen, de visste ju hur skadligt det var men ändå drar de i sig skiten. Den som sett en lunga hos en rökare skulle nog aldrig mer vilja dra ett bloss. Eller de som sett en KOL-drabbad person kippa efter luft och sakta kvävas till döds.
Men det finns också roliga minnen med förkläden och hucklen, hårrullar och stringhyllor. En massa teakmöbler och den första teveapparaten!!
Så inför advent kanske man ska fundera på en middag med fylld limpa och en gurka med småplock.


Har ni några minnen från 60 o 70 tal?

lördag 22 november 2014

Lördagsturen



Sova på morgonen är inget jag är bra på, inte heller att ligga kvar och dra mig i sängvärmen som många verkar gilla det är inte heller min grej.
Däremot gillar jag en tidig frukost med tända ljus och helst lite tystnad en stund. I morse vaknade jag kvart i sex och efter 5 minuter klev jag upp.
10 minuter över sju stack jag hemifrån och joggade upp till centrum. Då var det fortafarand ganska mörkt men några fler verkade ha gått upp när jag sprang genom byn. Sprang genom några häst- eller fårhagar så jag hade tre grindar att öppna och stänga men jag tycker att det är mysigt. Tog vägen via kyrkogården där ljusen i alla lyktor lyste upp så fint och där låg en vacker röd ros på mammas grav. Mamma skulle fyllt 74 år i går men gick ju bort tre dagar efter sin 70 årsdag.
Skickade ett sms till dottern och frågade om hon ville hänga med om jag kom förbi.
Fortsatte springturen upp till bron mot Värmlandshållet och då kom ett sms-svar att lilla P skulle med. Sprang söderut o hem till henne och fick se en superglad hund som ville hänga på.
Nu har det blivit ljust ute och vi springer vägen upp mot Kvarnstensbrottet. En äldre man kommer cyklandes med sina stavar på pakethållaren så vi pratar en liten stund och han säger att det blir spännande i vinter. Vet ju redan att han syftar på vinterns skid-VM och just därför är han uppe tidigt för att hinna hem till Vinterstudion :)
Ju högre upp vi kommer desto mer snö är det och det känns riktigt vintrigt och skönt att få se det vita guldet som jag längtar efter. Skönt att komma ut i skogen o terräng istället för asfaltsvägar som jag egentligen inte gillar, men i mörker får man ta de vägar som har belysning. Har visserligen pannlampa men jag sprang ju mot ljuset :)
Efter en sväng längs Skinnarloppspårets nya sträckning så viker vi av efter en stig upp till Kvarnstensbrottet för att sedan ta vägen ner till byn igen. Fortsätter sen själv sista kilometrarna hem.
En dusch och varm kopp kaffe o en macka och sen Vinterstudio är ju en perfekt start på en lördag!!



tisdag 18 november 2014

Renoveringsbilder från en hall


Hallen på övervåningen är klar, nu tar vi paus från renovering en stund



            '                                   








Nöjd!!!



lördag 15 november 2014

Julen närmar sig

Efter en god frukost bestående av havregrynsgröt med solrosfrön och linfrön och kokt ägg och nybryggt kaffe efteråt så blev det en tur upptill Rackartyg.
På Rackartyg rådde julstämning, så otroligt mycket fina julsaker fanns och ännu packades det upp saker som skulle arrageras och ställas på plats. Ja det är en härlig butik att gå runt i och idag blev det lite ljus till smidesstaken och sen några silverhjärtan som ska användas till dekoration.


Efteråt tog vi en tur till skogen för att plocka granris. Det är grått och mörkt ute men uppehåll så det var en skön stund. När jag ägnade mig åt att grädda våfflor så strök dottern på klisterband och fållade upp sista gardinen till salen. Blev helnöjd med dessa vackra vinröda långgardiner som jag köpte på Rackartyg för några veckor sedan.


Men magarna mätta av våfflor åkte vi hem till dottern och klädde verandaräcke och trappräcken med granris. Dessutom band jag en dörrkrans och dekorerade den med röda siden band. Resultatet blev riktigt bra, men jag hade inte förväntat mig något annat heller. Granris är så tacksamt att arbeta med och blir vackert. Gillar det enkla och enkelt blir et av skogsmaterial. Nu väntar jag bara på snön!!!

Snart blir det kakbak också, men inte i dag.
       



fredag 14 november 2014

Numer lediga helger

Fredagkväll och en ledig helg. Det känns fortfarande lyxigt och jag njuter av lediga kvällar. av att kunna sova tills jag vaknar av mig själv och ändå hinna till jobbet.
Visst kan jag sakna arbetstempot, de snabba besluten, picclines och subcutana venportar, provtagningar och att få sätta nål och dropp å patienter. Blodtransfusioner och cytostatika och alla rara patienter som var våra stammisar. Men mest av allt saknar jag mina fina arbetskamrater och kollegor, chefer och läkare Ja alla underbara på 61:an men också ni på 62:an.
Ni finns för alltid i mitt hjärta
Men som sagt jag njuter nu av lediga kvällar och helger. Jag trivs med de nya utmaningarna jag har och det finns verkligen utmaningar med jobbet som jag har. Dagarna går oftast snabbt och det är givande att veta att man gör skillnad. Och jag har härliga kollegor och arbetskamrater här också så jag ångrar inte mitt val.


En fördel är att kunna byta om till träningskläder och pack ner arbetskläderna i ryggsäcken och på med reflexvästen och sen springa hem när jag stämplat ut. Jag har drygt 5 km hem om jag tar kortaste sträckan, men den går ju att förlänga om man vill. Tycker att det är superskönt att få springa någon dag i veckan direkt från jobbet och med ryggsäck på dessutom så känns löpstegen lite lättare när jag sedan springer utan :)
Det är så skönt att rensa huvudet med jobbtankar och fokusera på ledig och egen tid istället. Med andra ord en perfekt resa hem.


Trevlig helg! I morgon blir det en tur till Rackartyg, den lilla butiken med massor av fina saker



onsdag 12 november 2014

Din egen historia

Ibland läser jag romaner och noveller. Det är avkopplande och man slipper tänka.
Vad jag däremot tänker på just nu är att även mitt och ditt liv skulle kunna vara en roman, eller kanske deckare. Vem vet?
Bara du själv vet hur just din roman, ditt liv ser ut och bara du, visserligen påverkad av omgivning och miljö, skriver din historia, din biografi eller roman.
För just så är det. Du kan påverka, du kan välja hur livet ska vara. Vi kan visserligen inte bestämma om vi ska få vara friska eller om vi ska drabbas av sjukdom och skada, men vi kan välja hur vi ska förhålla oss till det.
Dock har vi alla olika förutsättningar ,vi har olika uppväxtförhållanden, vi har olika stressuthållighet, vi påverkas olika av yttre stimuli, men vi har ändå ett val.
Så välj din roman, din historia och skriv den bästa bok där du är huvudperson
 och ge den till dina efterkommande. Ditt liv är intressant, det formar kommande generationer och hur deras liv ska bli. Så börja skriv, bara du vet om din bok blir en äventyrsroman, en passionerad kärleksroman, en deckare eller spännande kriminalroman.
Lycka till med ditt bidrag!

söndag 9 november 2014

Matlagning och renovering på Fars Dag

Renovering av hallen fortskrider och nu är mattan den där fula heltäckningsmattan ni vet som legat där sen 70-talet är borta. Den ligger på verandan och väntar på transport till soptippen.
Golvet, ett gammalt trägolv är slipat av maken. Han är så händig och kan det mesta.
Efter att ha spacklat och slipat, där har jag bidragit och staketet har dottern målat. Och i dag på Fars Dag fick han åter visa att han kan tapetsera.
En underbar vacker tapet tycker jag. Det kommer att bli kanonfint tycker jag. Så nu återstår att olja golvet och sätta upp lister vid tak och golv. Så snart så är trappen och hallen klar.


När maken var i hallen och jobbade så var jag i köket.
Hade bjudit in pappa på Fars Dags lunch. Älgstek med kokt potatis, kokta ärtor och morötter och en brunsås kryddad med lite trattkantareller och såklart grädde i. Till efterrätt blev et kaffe och tårta.
Gott!


Men sen rullade jag köttbullar på älgfärs och stekte och lika bra att fortsätta med att steka 7 stycken fläskkotletter och fixa ett par matlådor till morgondagen. Med andra ord kan jag känna mig nöjd med dagen. Snart är helgen över och det blir jobb hela dagen för att sen snabbt i väg på styrelsemöte till Falun.

lördag 8 november 2014

Långpass för att få luft

Vaknade klockan 06.00 och gick upp efter att ha vänt mig ett antal gånger och inte kunnat somna om. Lika bra att gå upp och käka frukost och ge mig ut på mitt långpass som jag riktigt längtat efter.
Termometern visade nollgradigt och det var mycket disigt ute och Smhi hade varnat för lite nederbörd så det fick bli ett tunt Oneway underställ, vackert rosa som jag gillar mycket för det är så mjukt och skönt. Ovanpå det, svarta tights med rödrosa kilar i sidorna på benen och en rosa Odlo windbreaker. Mössa och skidhandskar och sen Nathans vätskesystem där jag i den ryggan packade i en supertunn lysande gul regnjacka och Enervit liquid som kan vara bra att komplettera mitt vatten med. På fötterna blev det Salomon Speedcross.
07.50 var jag redo att ut och vägvalet för mitt löppass blev att ta vägen ner till Yttermalung och sen västra sidan upp till centrum och hem till min far. Väglöpning är väl inte precis vad jag gillar men med tanke på att det är blött och nollgradigt plus at det kan vara jakt i skogarna valde jag denna runda idag.
Några kilometer hemifrån möter jag brorsan som hade jour och skulle upp till Sälen o Stöten för att kolla väglaget. Pratade några minuter innan jag drog vidare. Det var lätta ben som bar upp mig och förde mig framåt och det är så skönt. Tankar fladdrar iväg och jag tänker så bra i min ensamhet.
I Yttermalung var det halt på vägen och jag mötte och bytte ett par ord med polisen i byn, tror att det var han i alla fall, han såg lite äldre ut...rent av gammal ut o jag trodde det var en gammal gubbe som var ute med hunden, sen insåg jag att å måste ju jag också vara äldre ;) eller tog jag fel?? Förlåt polisen i såfall :)
Ungefär mittemot Örarbäcksheden stod en älgjägare på pass, perfekt att möta eller råka på någon så man kan stanna till och rasta en minut eller två. Jodå Sven älgjägare frågade mig:
 " Du men full int att du spring runt?"
 -"Jo, hä men I, en lar full få lite fresko luft".
Herregud vilket svar jag gav, måste man springa 2,5 mil för att få luft??? Man skulle ju nästan hellre tappa luften istället för att få. Ja man kan vara tokig på olika sätt, men jag ventilerade nog en hel del luft under min springtur :)
Sprang förbi ytterligare en älgjägare på pass och jag frågade om det var lugnt, jodå blev svaret. Efter att jag sprungit bara ett par hundra meter därifrån hör jag en hund skälla och ljudet är ganska nära vägen, sen smäller det. Hunden fortsätter skälla, så kanske de fick en älg då.
På bron över Västerdalälven i Malung ser jag min mors ingifta morbror Valentin, kallad Valle. Han kommer med gående med sin rullator på sin dagliga fem kilometers promenad på väg från äldreboendet där han och gammelmoster Karin bor på väg till sitt hem på andra sidan älven. Jag springer över och hejar och kramar om han och passar på att fota honom. Han är så imponerad av att jag springer så långt och att jag alltid är lika glad. " Hä ska du fortsätta mä" säger han. " Och jag går bara fem kilometer" säger han. Men nu skiljer det ju några år mellan oss, denna man har just fyllt 95 år!!! Så underbart med pigga människor som förstått att det är bra att träna och röra sig.
2,5 timme senare efter att jag gick ut från mitt hem är jag hos pappa som bjuder på en dusch, kaffe, macka och trevligt samtal.
En fin tur på 26,1 km.


torsdag 6 november 2014

Positiva tankar

Fördelen med att ha en trasig bil är att man får gå alternativt springa hem från jobbet varje dag. Så denna vecka har det blivit två löpturer hem med lite extraslingor och två promenader på minst fem km. Perfekt att vara "tränad" och klar när jag kommer hem från jobbet.
Det börjar bli mörkt men i kväll klarnade det upp och månen lyste upp min väg.






onsdag 5 november 2014

Missbruk och medberoende

Alkoholism är en sjukdom och för att diagnostiseras som missbrukare ska personen uppfylla vissa kriterier precis som en person som diagnostiseras av en annan sjukdom. Förnekelse kan vara stor när det gäller sjukdomar och tyvärr ännu större när det gäller missbruk. Det tar ofta lång tid för en person att komma till insikt och inse att de har ett missbruk. Om de någonsin gör det. Och det är lätt att bli medberoende i ett missbruk. Är det sedan en närstående, en chef eller en annan person som det finns en relation till då är det lätt att skydda och släta över. Ett missbruk kan skada relationer, en missbrukare ljuger om allt och till slut kan lögnen bli till sanning för att personen ljugit så många gånger så de till slut tror på sig själva.
Och kom ihåg att missbrukaren finns i alla samhällsklasser och det kan göra det extra komplext.
Så småningom inser man att det inte hjälper att vara medberoende, det räddar inte personen. Det är bättre att konfrontera personen, att försöka öppna ögonen på deras beteende. Men det är svårt.
Till slut kan det gå så långt att man får rädda sig själv för att gå vidare och inte själv gå under.


Lite fakta

Med en hög genomsnittlig konsumtion av alkohol menas mer än 14 standardglas i veckan för män och 9 standardglas för kvinnor. Ett standardglas motsvarar alkoholmängden i exempelvis 33 cl starköl, 12–15 cl vin eller knappt 4 cl sprit.


Enligt ICD-10 betecknas begreppet missbruk med skadligt bruk, det vill säga bruk av substanser på ett sätt som skadar hälsan fysiskt eller psykiskt.


För beroende enligt ICD-10 gäller att tre av följande sex kriterier ska vara uppfyllda:


  • stark längtan efter alkohol
  • svårigheter att kontrollera intaget
  • fortsatt användning trots skadliga effekter
  • prioritering av alkoholanvändning är högre än andra aktiviteter och förpliktelser
  • ökad tolerans
  • fysiska abstinenssymtom.

Konsekvenser

Personer med alkoholrelaterade problem riskerar att få fysiska sjukdomar, psykisk ohälsa och sociala problem.
Alkoholkonsumtionen i Sverige orsakar sjukdomar och ohälsa som till exempel olika former av hjärt-kärlsjukdomar, leverskador, cancer, neurologiska sjukdomar och psykisk ohälsa.


Personer med alkoholberoende kan få allvarliga sjukdomar som drabbar hjärnan och nervsystemet, men också levern, musklerna, hjärtat och blodkärlen.


Alkoholberoende får ofta sociala och ekonomiska konsekvenser för individen själv och för de närstående. Socialt utanförskap, självmord, misshandel och rattfylleri kan bli en följd av beroendet eller missbruket.


Trevlig kväll gott folk och ta det lugnt med alkoholen!

lördag 1 november 2014

Peppar mig

Drar upp rullgardinen och inser att Smhi hade rätt i sin prognos.
Regn och två plusgrader!.
Jag har tänkt att springa i dag. Varit still sen i tisdags och går det ännu längre tid blir det jobbigt att komma igång igen och framförallt blir jag lättirriterad. Min kropp och knopp behöver springa, det är min last i livet. Så befriande skönt, åtminstone för det mesta.
Så nu sitter jag i soffan med tända ljus och i en skön morgonrock och har just avslutat min frukost. Nu ska jag då motivera mig att ut i 2 plusgrader och regn.
Klockan är kvart i åtta en lördagmorgon och ska sanningen fram lockar inte vädret, men jag har bestämt mig. Jag ska ut, men det blir inget långpass även om jag är faktiskt jättesugen. Men man vet ju aldrig med mig. Jag är ju den som aldrig riktigt vet eller gör som jag planerat. Impulserna styr lite ibland. Speciellt minns jag en gång när jag bodde i Jämtland.
Hade bestämt mig för en skidtur runt Issjödalen och Pyramiderna skulle vara hemma senast en viss tid, en person visste vart jag tänkte åka och när jag senast skulle vara hemma.
Solen sken 5minusgrader, klarblå himmel och perfekt skare. Det gick som en dans upp till Kungliga jaktstugan och upp på platån där jag borde vända. Klockan var ju inte alls mycket och det var ju underbart att åka mot solen och vad fanns bortom nästa fjäll?. Försökte memorera kartan och hur det såg ut, Ja jo är det Dörrsjön kanske?
Så det som fanns bortom fjället lockade mer än att vända och åka med solen i ryggen. Väl uppe på toppen så ser jag sjön i sin gryta och såklart var det härligt att åka ner dit. Sen var det ju inte alls långt till Kroktjänvallen och samvistet där och dessutom utförsbacke. Hemfärden blev såklart lite jobbigare med motlut upp för Västeråslagan och upp mot Santa och ner  Lunndörrsån via Santandourre och åter uppåt Lunndörrsstugan som då stod låst och igenbommad. stugvärden Sten hade ännu inte öppnat för säsongen.
Med en halvliter dryck och en macka och i midjeväskan som nu var slut börjad det kännas i kroppen och energin började ta slut. Solen började dala bakom fjällen och kylan kom allt längre in under kläderna. Klockan nådde min maxtid och jag insåg att jag definitivt inte skulle nå hem i tid för vad jag sagt. Jag kom dock hem trött o slut på energi efter en kanondag på fjället och fick sen höra att jag kommit hem 15 minuter innan de tänkt ut och leta mig. Vilken tur då :)
På den tiden fanns inga mobiltelefoner, jag hade ingen karta med (men den var någorlunda memoerad i mitt huvud), hade alltför lite dryck och energi med att äta dessutom var jag inte klädd om vädret ändrats och inte heller hade jag hållit mig till färdplanen jag sagt till den som visste att jag skulle ut.
Numer har jag mobil med mig, fortfarande dåligt med något att äta, tar inga risker i fjällen (tror jag) i alla fall tänker jag till lite mer. Vill liksom inte att fjällräddningen ska behöva komma.


Nu peppar jag mig själv med att se solen skina underbar utsikt och vacker natur i mitt huvud och ska snart ge mig ut i regn och 2 graders värme.


Så var rädd om er där ute och äventyret är ännu lockande och jag tar oftast en annan väg än den planerade, men med lite mera eftertanke. Det finns mycket även i våra skogar som lockar och som bereder mig glädje även om längtan till fjällen alltid kommer att finnas.


Ha det gott allihop, får se om jag kommer tillbaka :)