Termometern visade nollgradigt och det var mycket disigt ute och Smhi hade varnat för lite nederbörd så det fick bli ett tunt Oneway underställ, vackert rosa som jag gillar mycket för det är så mjukt och skönt. Ovanpå det, svarta tights med rödrosa kilar i sidorna på benen och en rosa Odlo windbreaker. Mössa och skidhandskar och sen Nathans vätskesystem där jag i den ryggan packade i en supertunn lysande gul regnjacka och Enervit liquid som kan vara bra att komplettera mitt vatten med. På fötterna blev det Salomon Speedcross.
07.50 var jag redo att ut och vägvalet för mitt löppass blev att ta vägen ner till Yttermalung och sen västra sidan upp till centrum och hem till min far. Väglöpning är väl inte precis vad jag gillar men med tanke på att det är blött och nollgradigt plus at det kan vara jakt i skogarna valde jag denna runda idag.
Några kilometer hemifrån möter jag brorsan som hade jour och skulle upp till Sälen o Stöten för att kolla väglaget. Pratade några minuter innan jag drog vidare. Det var lätta ben som bar upp mig och förde mig framåt och det är så skönt. Tankar fladdrar iväg och jag tänker så bra i min ensamhet.
I Yttermalung var det halt på vägen och jag mötte och bytte ett par ord med polisen i byn, tror att det var han i alla fall, han såg lite äldre ut...rent av gammal ut o jag trodde det var en gammal gubbe som var ute med hunden, sen insåg jag att å måste ju jag också vara äldre ;) eller tog jag fel?? Förlåt polisen i såfall :)
Ungefär mittemot Örarbäcksheden stod en älgjägare på pass, perfekt att möta eller råka på någon så man kan stanna till och rasta en minut eller två. Jodå Sven älgjägare frågade mig:
" Du men full int att du spring runt?"
-"Jo, hä men I, en lar full få lite fresko luft".
Herregud vilket svar jag gav, måste man springa 2,5 mil för att få luft??? Man skulle ju nästan hellre tappa luften istället för att få. Ja man kan vara tokig på olika sätt, men jag ventilerade nog en hel del luft under min springtur :)
Sprang förbi ytterligare en älgjägare på pass och jag frågade om det var lugnt, jodå blev svaret. Efter att jag sprungit bara ett par hundra meter därifrån hör jag en hund skälla och ljudet är ganska nära vägen, sen smäller det. Hunden fortsätter skälla, så kanske de fick en älg då.
På bron över Västerdalälven i Malung ser jag min mors ingifta morbror Valentin, kallad Valle. Han kommer med gående med sin rullator på sin dagliga fem kilometers promenad på väg från äldreboendet där han och gammelmoster Karin bor på väg till sitt hem på andra sidan älven. Jag springer över och hejar och kramar om han och passar på att fota honom. Han är så imponerad av att jag springer så långt och att jag alltid är lika glad. " Hä ska du fortsätta mä" säger han. " Och jag går bara fem kilometer" säger han. Men nu skiljer det ju några år mellan oss, denna man har just fyllt 95 år!!! Så underbart med pigga människor som förstått att det är bra att träna och röra sig.
2,5 timme senare efter att jag gick ut från mitt hem är jag hos pappa som bjuder på en dusch, kaffe, macka och trevligt samtal.
En fin tur på 26,1 km.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar