Ensammast i världen och medveten närvaro

Ligger i soffan och har svårt att i stunden vara tacksam då jag känner mig liten och ynklig och ensammast i hela världen. Ingen vill umgås och vara med mig känns det som. Det brukar sällan vara problem då jag allt som oftast tycker om att umgås med mig själv och kan känna behov av ensamhet, men just nu vill jag inte ens umgås med mig själv.
Förstår ni vad svårt det är?!
Att inte ens jag själv vill umgås med mig själv!!
Känner mig faktiskt nere. Det är synd om mig nu.
I dag då solen skiner, kylan är visserligen lite för kylig. Jag hade gärna testa lite skidor.
Jag skulle ha bakat kakor till jul och handlat lite julklappar. Jag hade gärna gått en sväng med kameran då det ser sagolikt ut där ute.
Jag har beställt massor med mat på ICA under Black Friday med leverans i dag.
Så är det så här, ensammast i hela världen och ingen vill vara med mig och inte ens jag själv vill vara i mig själv.
Varför tänker ni nu kanske, om ni ens bryr er om mig. För varför ska någon bry sig om mig? Jag är ju ensammast i hela världen och lämnad till att klara mig själv.
Fördelen med att jag nu är ensam och inte ens vill vara i mig själv är ändå att jag nu kan skylla på att jag inte kunde fixa hembakade kakor till jul och att jag nu kan stanna inne i husvärmen framför vinterstudion och brasan utan att behöva välja mellan skidspår och teve.
Ja, jag får tänka så. Att jag är tacksam att vara hemma i allafall och inte behöver jag laga mat heller för om jag äter kommer det ändå ut lika fort.
Ja, jo jag har maginfluensa och drabbades i torsdags när jag satt på tåget hem från Göteborg!!
Alltså jag hade full koll på mina tankar under hela resan.
Ni som inte klarar medveten närvaro och att vara i nuet. Testa magsjuka! Jag kan lova er att ni känner precis vad som händer i kroppen och ni går in i er själv helt och fullt. Ska inte vidareutveckla detta mer än så, ni får själva tänka resten. Sen kan man få spela lite fräschare än vad man är för att inte skrämma medresenärerna. Kan dock lova att jag satt nära toaletten på tåget och mat, nej det klarade jag mig utan. En resa som började 8:35 och var framme i Malung 16:45 och under tiden var jag väldigt medveten i mig själv.
Sen har jag sovit och varit på toa däremellan och ja, jag är ensammast i hela världen och jag vill inte ens umgås med mig själv, men som sagt det ska väl gå över till jul och då har jag en anledning till att jag inte bakat eller fixat så mycket här hemma. Men det är svårt att vara positiv i tanken just nu.....

Här var jag också helt närvarande men på ett helt annat sätt än nu.