Tankarna flyter fritt

Tog en löptur i skogen i dag och när det är lätt att springa så flyter tankarna fritt och efteråt har allt som eventuellt tyngt mig lättat och det går lättare att ta itu med saker.
När jag sprang genom Kvarnstensbrottet i dag så slog mig tanken att jag faktiskt sprungit där under minst 40 år. Första gångerna jag sprang där kunde man springa stigen från skjutbanan vid Lindsberg alternativt vägen upp till kraftledningen och just där vägen svänger av den i dag mot Kvarnstensbrottet så fanns en stig som sedan gick ihop med stigen från skjutbanan. På den tiden var det gammelskog och sen kom ett ungskogsområde innan gammelskogen tog vid igen.
Där stigen nu kommer från Grimsåker, nästan vid vändplan där var det hygge då för sådär 40 år sedan.

På den tiden sa man att man sprang genom gruvorna, Kvarnstensbrott var nog ingen som sa utan det gick allmänt under namnet gruvon och Väton.

När vi gick i Utsjöskolan så åkte vi skidor upp till Väton på lunchrasten. Tog väl en stund att ta sig upp men mindre än 5 minuter ner. Oj vad det gick undan nerför backarna mot Utsjöskolan och strax vid stora Rävstenen så svängde spåret mot skolan av i en tvär 90 graders sväng och det var helhäftigt att försöka hinna med på träskidorna.

Min dåvarande hund och
träningskompis Ero

En gång nar jag och mina klasskompisar Håkan, Lena och Sven åkte upp på Väton kom vi på att ta skidspåret ner till Grimsåker istället. Var en härlig utförsåkning med sådana härliga gupp såman fick verkligen jobba med benen för att få ännu mera fart. Numer bygger man skicrossbanor för att få till tekniken.

Hur som helst när vi kom ner bredvid Lenas hus i Grimsåker skulle vi ta lindan nedanför Danils och bortom Ope. Men det fanns ju inga spår!!! Vi pulsade i en halmeter snö och kom väl sent omsider fram till skolan. Kan ju säga att vår fröken Monica inte var glad. Inte det minsta imponerad av att vi faktiskt gjort en jätteprestation under rasten som skidat upp på Väton, ner till Grimsåker och tillbaka till Utsjö skolan. Hon var flyförbannad!!
Så ni kan förstå att många tankar har sorterats och flutit fritt i mitt huvud när jag nött dessa stigar. Rädd har jag också varit men den historian tar vi en annan gång.
Trevlig kväll!