Men i dag körde jag först ett skatepass i sällskap med storebror under 10 km och med maken i 21,4 km. Tyvärr var jag inte pigg, stumma och stela ben men jag kämpade i alla fall på och snittfarten vi höll var 3,58 min/km. Solen kom mot slutet och bara att få åka med maken är ju fantastiskt, det händer inte så ofta. Dessutom var det så kul att han kände sig piggare än mig, det unnar jag honom. Värre var det ifjol när han mest var sjuk hela tiden och kraftlös.
När vi åkt klart bytte jag skatepjäxorna till icebugs löparskor och sprang hem via skoterled och väg. Alltså att börja springa när benen känns som timmerstockar är inte skönt kan jag säga, men perfekt att mjuka upp lårmusklerna. Så i lugn fart sprang jag 5,65 km hem och därmed var helgens kombipass klart utan att slita alltför mycket på kroppen. Fler sådana ska det bli för att få ihop aktiv tid och vänja kroppen som sagt vid långvarigt arbete för det kommer det att bli när jag och Pernilla ska springa Höga kusten trail Marathon över stock och sten. Dessutom ska fotstyrka tränas och mycket obanad terräng med en hel del backlöpning och inte att glömma bort att springa utför är ett måste om denna terräng ska fixas med benen i behåll. Härlig utmaning!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar