Att vakna till solsken ger mig energi och efter frukost så knytte jag på mig mina gamla icebug orienteringsskor och gav mig av upp i skogen. Det är så skönt att ha en stig som utgår från tomtgränsen där jag kan välja att springa åt flera olika håll. Nu börjar snön smälta så snart kommer man att kunna komma fram överallt i skogen. Men då skoteråkarna kört så är underlaget så pass hårt att det är helt okej att ta sig upp till skidspårets pistade bana som var toppen att springa längs. Mötte en skidåkare annars var det folktomt och det är verkligen på sluttampen att kunna ta sig fram på skidor. Att springa 14 km i snö som börjar tina känns nästan som det dubbla då man halkar trots spikdubb, men jag tänker att det känns lätt när man sen springer på fast underlag. Dessutom är det skönt att springa i skogen och lyssna till fågelkvitter.
Som sagt förutom trasigt glas så var det skönt att bara sitta på en varm sten och titta på änderna i strömvirvlarna och bara njuta. Cyklade sen vidare söderut och upptäckte lite nya cykelvägar innan jag tog vägen över bron och styrde upp mot den kraftiga motvinden som jag sen fick klyva resten av den 30,5 km långa runda jag tog i dag. Hur öm rumpan kommer att vara i morgon, jaja lite får man lida för att ha njutit av en cyklande fotorunda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar