Topptur = Toppentur

Sovit dåligt men känner mig ändå pigg så det blir havregrynsgröt till frukost och kaffe på det. Städar diskar och hämtar vatten till andra vandrare. Tackar mina glada rumskamrater och går snabbt mot Helags fjällstation, vädret är fint, dimma i morse men nu skiner solen igen. T-shirtväder igen, men de har lovat regn och åska så jag går fort, passerar några vandrare och har fullt fokus på att ta mig framåt snabbt för att hinna upp på Helags topp innan ovädret. Stannar till när jag plötsligt ser en kungsörn sväva högt upp ovan mig. En fiskmås försöker jaga iväg den, tar fram kikaren och lägger mig i mossan och spanar. Livskvalitet om något!
Framme vid renstängslet ett par kilometer innan Helags fjällstation tar jag en välbehövlig fika, kaffe och knäckebrödmackor med lite kaviar på. Kaviar är supergott på vandring. Salt och smakar ljuvligt när man svettas. Spejar mot Ljungdalen och ser oroväckande mörkblåa moln komma allt fortare.

Packar i hop och stegar på i rasande fart uppför längs renstängslet som är perfekt att följa upp mot toppen av Helags. När det tar slut så finns en stenmarkerad led att följa, har gått här förut. En gång i värsta dimman med bara tre meters sikt, då var jag kaxig och gick på kanten av stupet, såg ju inget mer än mjölkblandad dimma. Nästa gång, några timmar senare vid samma ställe där jag gick på kanten, kröp jag fram, shit va läskigt! Stup rakt ner till glaciären.        

Men nu såg jag långt, trots att det var moln långt bort så var utsikten ändå ganska god. Jag hann upp innan det blev oväder, det var liksom David mot Goliat, dvs. jag mot molnen.

Där uppe, efter att ha klivit över blockstenarna och snön som ännu låg kvar, har man en vidunderlig utskikt i 360 graders. Över Sylsjön och in i Norge över Predikstolen och Helags fjällstation som ligger nedanför glaciären. Vackert! Sagolikt! och absolut värt hög puls och lite svett.             

Åskan börjar mullra och ovädersmolnen kommer så jag fortsätter ner på andra sidan. Ser ett gäng personer komma efter mig. Blockterrängen fortsätter ännu en bit och det är brant och halt.

Plötsligt drar molnen bort och det är åter solsken.    
                                 

Checkar in i gamla Östan och känner lukten av gammal såpa blandat med tjärved och fjäll. En speciell doft som bara finns i de gamla STF-stugorna. Snart sprakar veden i den lilla kaminen och jag får sällskap av ett medelålders par som hamnat mitt i det ovädret jag trodde skulle komma över mig. Tack för att jag slappa en timmes spöregn och hagel som de fick, de såg ut som dränkta lämlar vid ankomst. Sedan dök en utländsk engelsktalande kille på dirt-bike upp. Han var lerig och skitig, men bytte bara om, käkade, snackade och gick till sängs.

Själv satte jag mig i bastun tillsammans med ett gäng andra vandrare och kikade genom fönstret upp på Helagstoppen och bara njöt.

Jag har det toppen!