Gryning

Gryning

måndag 1 juli 2013

Järnbrist

Fan att det ska vara så svårt att få fart på mina fingrar, eller egentligen inte, de kan flyga över tangentbordet men det måste ju bli ett sammanhang av bokstäverna som trycks ned. Föst ska ord bildas sen ska meningar byggas och helst ska det bli ett sammanhang av det hela, annars är risken att ni tror att jag drabbats av afasi och det har jag inte.
Däremot har jag tyckt at det går så tungt när jag springer eller cyklar. På Blodomloppet var farten så sakta men det gick liksom inte att öka farten i alla fall, då började jag frysa. Har försökt köra några intervallpass men även då blir jag slut, får hög puls (vilket iof sig är meningen men inte på det sättet) och jag börjar frysa. Jag är inte den som fryser i vanliga fall. Lugna långa pass har gått ganska bra, men jag känner mig tröttare än vanligt, men vadå, det är ju inte så konstigt om jag går igenom allt som hänt sista 5-6 åren i mitt liv. Eller att jag stiger upp 04.45 dagligen. Men ändå känner jag att det inte är riktigt rätt. 
Du börjar bli gammal säger maken, jo, ja, det har han väl rätt i ( han som är två år yngre) men även om jag då inte kan hålla samma fart när jag springer, så borde det väl ändå kännas lätt någon gång, eller??
Så i fredags fick min kollega ta lite prover på mig och analysvaren, svart på vitt, visade att jag hade en grav järnbrist som läkaren uttryckte det. Men någonstans inom mig visste jag ju det redan. Men jag blev glad att det är järnbrist med anemi till följd av tomma järndepåer, det går ju att käka lite järntabletter. Hoppas att magen pallar det bara.
Det känns liksom lite bråttom att piggna till då jag och svägerskan ska på äventyr i slutet av månaden.
Så nu blir det mycket järnrik mat som ska serveras tillsammans med c-vitaminrika frukter.
Tur att jag gillar blodpudding och broccoli.
Nog om det!
Tog en mountainbiketur runt Yttermalung Eggen Västra Utsjö- Vallsjösen- Byråsen Malung o hem i gen med "gubben", ni vet han som tyckte att jag blivit gammal och att min seghet beror på det. I dag tyckte han att jag hade pigga ben, haha, han skulle bara veta...... Jaja, att köra lugnt långt och länge det kan jag, det är fartökningar som jag inte fixar då blir det syrebrist i muskulaturen.
Blev 39 km på 1,45 h. Lagomt en vanlig måndagkväll den 1 juli.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar